Bildtext: Hennes piska når ut över hela jorden, också i din absoluta närhet! 


I "Lilla fröken Coronas" tidevarv - (Tankar för dagen 6/5)

Allt, nästan allt handlar om en pytteliten person, nämligen ”Lilla fröken Corona”. Hon som kom någongång 2020, från Österlandet. Denna lilla kvinna. Så liten att man får kalla henne för "osynlig". Hon ställer till besvär. Både här och där. Oavsett om Du bor i Indien, USA eller Sverige så språkas det flitigt om hur man ska skydda sig från henne. Hon piskar livet ur oss, hon dödar urskillningslöst, båda de riktigt gamla, många vuxna och till och med barn, de som ännu inte fått något eget skyddsvaccin.
Hennes piska når över hela hjorden av människor, från myllret i världsstäder till ogenomträngliga djungler i tropikerna, i Amazonas.
Nu vaccineras det på löpande band, tiotusentals varje dag. Det gäller att boka vaccination innan lilla fröken Corona ”slår till”!
Vissa lägger det mesta av sitt krut på att stärka sitt immunförsvar, det försvar hon försöker forcera. Att lägga sig i tid, sova gott och helst låta alkoholen förbli ett ”skådebröd” som sällan får nyttjas - allt det där är att spänna sina muskler när lilla fröken Corona börjar sitt piskande. Fixar Du det? Jag försöker. Det enda som säkert händer är att världsekonomin kommit i farlig gungning efter upprepade ”lockdowns” överallt, att vissa läkemedelsföretag blivit hutlöst rika och att tusentals människor dött av vaccinationerna. Visst är livet ett vågspel och lilla fröken Corona har skapat en livsfarlig situation. För både mig och Dej!

Bildtext: Idag skrevs ”Tankar för dagen” inomhus, inte på min skrivarsten eller vid utegymmet. Eljest hade jag dränkt min mobil i det nedfallande, smattrande regnet. Så det så! 


När regnet smattrar på taket... (Tankar för dagen 5/5)
 
När regnet smattrar på taket är det mysigt inomhus - men uschligt utomhus.
Jag kommer att paketera mig som ett påklätt höghus, med regnställ på. Undertill finns så klart de obligatoriska långkalsongerna. Och naturligtvis de självklara tumvantarna så ska tåla 20 grader minus. Sen toppluvan.
På fötterna sitter vandringskängorna i GorTex vilket betyder vattenisolerade fotbeklädnader av bästa slag.
Med mig på denna morgonpromenad har jag de självklara bungyjump-stavarna. De slipper ”klä upp sig” som jag. Deras uppgift är att få mig att förbränna det där lilla extra och alstra en anings värme - eftersom Maj inte är någon het upplevelse.
Sedan börjar stavandet, inte till min Hemsida, www.bengtmalmsten.se, utan till utegymmet. Längre än så går jag inte. Inte en millimeter. Det är ju ”regn och rusk” utomhus. Sannolikheten att jag fuskar och tar T-banan tillbaks är verkligen stor! Tänk Dej själv. Det blåser. Det regnar. Och solen har också stuckit sin kos. Tacka sjutton för det. I Sverige råder det undantagstillstånd denna vecka i maj. Vi befinner oss i bästa fall i något som liknar aprilväder. Och det är då Du vill befinna dig inomhus och höra regnet smattra på taket, inte på huvudet. Så det så!

Bildtext: Människans bäste vän finns alltid här på träbroarna utmed sjön Magelugnen. 


Värmen väntar, ”runt hörnet”! - (Tankar för dagen 4/5)

Har Du någon gång förväntat dig en sak, en situation, och blivit besviken? Just nu är jag där, där Du var. I samma situation. I fyra dagar har jag väntat på värmeomslaget, från vinter till vår. Eller med mina ord, från långkalsong till kortkalsong. Förvisso har jag alltid på mig ett par kortkalsonger, men just nu också ett par långkalsonger. Och utanpå allt detta - givetvis en utanpåbyxa. Varm och vindtät. Så det så. 
Min bäste polare, som bor i Brandbergen, har bara haft långkalsonger på sig vid ett unikt tillfälle och det var i lumpen, i Kiruna, i kyla och rusk. Då var det minus 30 grader kallt, alltså iskallt. Då tyckte han om sina långkalsonger. Att bo i Brandbergen är ju redan det varmt, det hörs ju på ordet - dessutom ligger detta ställe i sköna Svealand, inte i iskalla Norrland. Så det så.
Nu laddar jag för morgonpromenaden. Iklädd kortkalsonger, långkalsonger och utebyxa, och de andra kläderna, sitter jag och dricker hett kaffe. Då blir jag varm inombords också. Man måste ju vara förberedd för majs vårkyla. Min mobil berättande, redan klockan 06.00 att vädret utanför, i Farsta Strand, bara var 2 plusgrader. En tinme senare, 07.09, faller temperaturen till "bara" plus 1. Det var precis då jag bestämde mig för att tillföra extra värme, inifrån. Så det så.
Min morgonpromenadpromenad kommer ändå att bli en trevlig upplevelse. För det snöar inte idag på morgonen, inte haglar det heller. Det är ljust ute så pannlampan blir kvar i den vita byrån. Med kaffe i kroppen lär jag också bli klarvaken och kaffet får bli min "ögonöppnare" för alla vårens förberedelser. Träden ska kläs i grönt och gräsmattorna bli synliga. Det ska bli härligt att komma ut igen. Så det så.
Det är något magiskt att få vandra, som jag gör, utmed Sveriges vackraste vattenväg, den som ringlar sig likt en orm längs sjön Magelugnen. På ihopsnickrade träbroar promenerar jag, möter svansviftande vovvar och en och annan fiskmås som går balansgång på träräcket. Här är det gudagott att gå, "så det så"!
 
PS.
Nu sitter jag, herr Malmsten, på min "skrivarsten" och blickar ut över Magelugnen. Temperaturen har höjts, tre gånger om. Det är nu 6 (sex) grader varmt i solen och jag säger bara: "Skynda, skynda och kom hit. Detta är en seriös invit! Inte från mig utan från solen själv"! Så det så...

 

Bildtext: När varken brännässla eller maskrosblommor vågade visa sig - då åt jag upp en blomma istället. 


På promenad i naturens skafferi - (Tankar för dagen 3/5)

Att hoppas på en ”stadig frukost” en tidig måndagsmorgon i maj är alltför optimistiskt. Det växer massvis av vitsippor överallt och sen sticker det upp gräs lite här och där. Vore jag en kossa så blev jag säkert mätt ganska snart. Men nu är jag ju människa och får förhålla mig till detta faktum.
ICA föreslår maskrosblad och maskrosblommor som en aptitretare. Så här tidigt på våren ska det också - enligt samma källa - finnas brännässlor och de spädaste bladen kan blandas med unga maskrosblad till ”dagens sallad”. Och sen toppas av gyllengula maskrosblommor. Resten av salladen och frukosten fixas i matbutiken. Min matpromenad i naturens eget skafferi kommer att förbättra min profil avsevärt. Min övervikt kommer att ”rasa” och viktmålet 95 kilo blir lätt att nå. Allt jag kan hitta i dryckesväg är källvatten. Inget vin, inget öl, ingen saft. Jag känner redan viktminskningen. För får jag inga köttbullar eller falukorvar, inga ägg eller bacon, ja då blir jag smal ”på riktigt”.
Men är detta något eftersträvansvärt? Nja. Bara tills jag bantat bort ”barnet”. Att se ut att vara gravid i 7:e månaden ställer till det, särskilt som jag är man och orakad dessutom. Jag sneglar på blåbärsriset och lingonriset men där växer ingenting just nu. Då är matbutiken min mesta möjlighet (och riskablaste risk).
När jag precis kommit över till andra sidan, efter militärbron, så hittar jag ett jungfruligt ställe med brännässlor. Nu plockar jag påsen full med små, gröna blad. Det ska bli nässelsoppa. Men sen inser jag att nässeloppa utan grädde och charlottenlök inte är nässelsoppa - och då är ett besök i matbutiken oundvikligt. En kombination med ett besök i naturens skafferi och ett annat besök i kvartersbutiken. Nu har jag äntligen en maträtt som heter "duga".
 

April hälsar på i maj månad - (Tankar för dagen 2/5)

Kylan biter sig fast. Även om vi nått maj månad. April vill inte släppa taget. Idag klockan 06.30 är det 3 grader plus - och jag säger så klart - usch!
Väderleksprognosen i P1 säger samma sak. Fortsatt kallt väder med inslag av nederbörd (läs: snö i Svealand och Norrland). Det är för tidigt att se sig ut i världen innan vaccinationspasset för EU-medborgare är klart. Har vi tur, vi svenskar, så kan vi slippa och skippa kalla Sverige i sommar. Jag planerar ett besök i Medelhavet någon gång i slutet av augusti (då alla störiga barn måste tillbaks till skolan). Då breder jag ut mig och upptäcker solen på nytt. Och byter ut min utslitna garderob mot nya miljöer. Häng med mig, alla uttråkade pensionärer, som inte måste inställa er på jobbet ett visst datum. Som inte måste se till att barnen gör sina hemläxor. Nu är det vår tur att få lite ”guldkant på tillvaron”, uppleva sol och värme. I varje fall mer än de ynka 10 plusgrader som Sverige förmår. Just nu...
 

Sköna maj, välkommen! - (Tankar för dagen 1/5)

Ett möte i sköna majs sköte är något jag längtat länge efter. Att få lägra sig där skapar en mening. Eller hur?! Vi har huttrande genomlidit en iskall april och längtar - åtminstone jag - efter något bättre. Och nu - idag 1/5 - är temperaturen redan 7 grader plus innan klockan blivit 09.30 på förmiddagen.

 

När snacklusten blir påträngande - (Tankar för dagen 30/4)
("Myntet som ÄNTLIGEN trillade ner") 

Ibland dröjer det länge innan ett visst mynt trillar ner och någon fattar vad det är som egentligen gäller.
Idag har min ”50-öring” trillat ner. Nu vet jag! Ring aldrig på morgonen till någon som mediterar - varje morgon - mellan 05.00-09.30. Det blir bara problem och inga längre telefån-samtal.
Jag har bestämt mig för att pröva att ringa samme person när datorn är urkopplad och innan herr John Blund dykt upp. Alltså någon gång omkring 21.45. Han brukar vilja somna omkring klockan 22.00. Och då vill han - gissar jag ha tillräcklig tid för det där med tandborstning och allt annat som hör till förberedelserna innan sänggåendet. Bara det där att hitta lämpliga kläder för nästa dag. Eftersom samme person är en hängiven anhängare av att bära slips, dagligen, så tar det alltid några minuter att välja fram rätt slips. Den ska ju passa både byxorna och skjortan. Alla sådana där förberedelser tar tid. Säkert 10-15 minuter allt som allt. Då gäller det att passa på. Han avslutar sitt datorsurfande så sent som möjligt, all den stund han alltid vill veta vad som lagts ut på YouTube det senaste dygnet. Och detta datorsurfande upphör någon gång omkring 21.45. I nästan direkt anslutning till denna avslutning börjar förberedelserna till sänggåendet, 21.45. Man kan säga att det handlar om någon minuts tillgänglighet. Då han förbereder sista nattmackan. Precis då, utan att tränga sig på, planerar jag ringa. Om det går.
Det kan bli ett 60 sekunders långt samtal, i bästa fall. Talesättet ”bättre något än inget alls” gäller verkligen. Anpassning gäller alltså. Så det så. Mitt mynt har sålunda ”trillat ner” och jag själv har blivit lite klokare. Ett annat talesätt lyder ju: ”Som Du själv vill bli behandlad ska Du behandla andra”. Hur gör Du? När din ”snacklust” blir påträngande. Jag snackar. Förhoppningsvis alla 60 sekunderna...
Berätta nu, hur gör Du?!

 

Vet Du vad som händer ”imorgon”? - (Tankar för dagen 29/4)
 
När jag är riktigt nyfiken på vad som ska hända, tar jag fram min Bibel och får veta ”den ena efter det andra”. Jag får aningar om vilka förändringar min kompis ”en trappa upp” vill åstadkomma. Han förutsäger framtiden både i det korta som långa perspektivet. Ibland så långt som 
1 000 år framåt i tiden och ibland ännu längre. Även Han vill blicka in i framtiden. Det är sådant som får Honom på gott humör. För vad sägs om detta: ”Blinda kommer att kunna se igen, döda blir levande, ingen ska längre vara sjuk!” Visst låter det fantastiskt?! Och sådana förändringar kommer att komma inom de närmsta åren...
Men ännu mer fantastiskt är väl tanken på att alla vi människor ska bli ”fullkomliga”! Saken är ju den att vi ALLA gör fel ”gång på gång” - men nu ska ALLA göra rätt! Men en sådan fantastisk förändring sker inte ”över en natt”! Han har sagt att just den där förändringen får vi vänta på i drygt 1 000 år. Nu förstår jag bättre uttrycket: ”Inget är som i väntans tider”.
Men tänk så här - min kompis ”en trappa upp” har väntat i tusentals år på dessa förändringar. Och nu, 2021, kommer några av de förändringar jag nämnde tidigare, snart att vara här. ”Att få synen tillbaka när man varit blind tidigare, det är stort. Men att bli levande när man dött för hundratals år sedan är mångdubbelt större. Och för de som levt i karantän - på grund av den förfärliga fröken Corona - kommer att bli överlyckliga. Hon kommer att ”plockas bort fullständigt!” Han har ju också berättat att ”ingen längre ska kalla sig sjuk!” Men detta är något som hör framtiden till. Inte så långt som om 1 000 år utan mycket närmare.
När det gäller mig själv kan jag inte ens veta vad som ska hända om 1 minut. Och morgondagens händelser är dolda för mina ögon - även om jag inte är blind. Sådant är livet. Man kan inte ta något för givet. Då är det praktiskt att ha en kompis ”en trappa upp”.
 
PS. 
Om Du är mer nyfiken än mig så måste Du veta en viktig omständighet när det gäller min kompis "en trappa upp" och när allt det här ska inträffa. Du vill säkert veta dagen och stunden. Om det dröjer en  månad eller ett år. Det är nu Du måste känna till det som finns att läsa i Matteus 24:36. Visst var det viktig info. Eller hur?!
 

Snart är Du inte längre... (Tankar för dagen 28/4)

Snart är Du inte längre portvakt för din egen lägenhet...! Hittills har Riksbanken ordnat så att repro-räntan är 0. Då kan alla låna pengar och köpa sina lägenheter och sina fastigheter. Men när Riksbanken inte längre kan hålla ett 0-nivå på räntan - då blir alla högbelånade lägenheter inte längre ”portvaktens” boende. Och då tar banken över lägenheten och 1000-tals människor bli bostadslösa. När det händer blir det hård konkurrens om sängarna på natthärbärgena. Samma konkurrens lär det väl bli bland alla hungriga, bostadslösa uteliggare i Sverige.
Då blir Frälsningsarmén populärare än någonsin. Och kaffe- och smörgås-kön utanför Centralstationen i Stockholm lär bli den längsta någonsin. Så, se till att Du inte satsar dina surt förvärvade sparpengar till ett lägenhetsköp. Du måste ju satsa en viss del egna pengar om Du ska beviljas ett banklån. 
Nöj dig med att hyra en hyfsad lägenhet istället för att bli ”blåst” och bostadslös!! Bostadsbubblan spricker snart, och det finns ingen längre som kan fixa ”ett kejsarsnitt”!

Bildtext: Det byggs som aldrig förr i Sverige. Förtätningen är total. Gammal byggnation konkurrerar med nybyggena. Överallt i Sverige. Och alla vill ha tak över huvudet. 

PS. 
Det finns olika boendeformer. Mambo, delsbo, särbo, iblandbo, smygbo, sambo, svartbo och dumbo. Det är bättre att vara "mambo" eller "pappbo" än bostadslös!

Vinnarskallar - (Tankar för dagen 27/4)

Hur blir man en vinnarskalle? Eller - rättare sagt: "Hur skapar man en vinnarskalle?" Är det med hjälp av en "piska"? Eller en "morot"? Jag tror det är med hjälp av lite uppmuntran - alltså en rejäl morot.
Min mamma hade befäst sin populäritet med hjälp av tre fantastiska ingredienser. Allra först: Grädde, så klart. Sedan smör, det gör det hela underbart! Den "kombon" är smart. Men sen kommer den tredje och mest geniala komponenten, "kärlek". Vilket gör rätten till något helt fantastiskt.
Tänk Dej Ris à la Malta, med inslag av bland annat grädde. Eller chokladpudding med banan inuti och toppad med grädde. Eller, varför inte gräddfylld strut med sylt ovanpå. Ofta var det lingonsylt. Men vilken sylt som helst duger bra. Hjortronsylt är min favorit.
Nu var det ju meningen,  med dessa tankar för dagen, att berätta hur en vinnarskalle föds. Att få en smarrig efterrätt ger dig glädje och fungerar avgjort som en humörhöjare, alltså en morot. Snart förvandlas Du till vinnarskalle.

Bildtext:Den som får rätt uppmuntran kan klara balansen på paddelbrädan. 

 

Jag ska bli gamlefarbror - (Tankar för dagen 26/4)
 
Kan man tänka sig - snart är jag gamle-farbror! För första gången i mitt liv!!
För Du vet väl vem en sådan är? Inte det? Jo, då ska jag förklara. Det ligger till så här att min storebror Magnus ska bli morfar för allra första gången och då passar jag, som lillebror, på att bli gamlefarbror! 
Jag har visserligen aldrig hört detta ord förut men det måste vimla av sådan herrar. Både i Sverige och utomlands. Och eftersom medellivslängden är stor i vårt land, sisådär 84 år för män, så hann jag med den upplevelsen innan det är dags att lägga sig till ro för allra sista gången.
Jag har inte kunnat sova i natt. Jag ”tog en sväng till balkongen och fotograferade månen och passade på att berätta för honom (gubben i månen) om den förestundande tilldragelsen.  Han lyste upp så klart och bad mig skicka hans gratulationer, till alla inblandade. Och det blir väl åtminstone fyra personer om jag räknat rätt. Men som sagt, här sitter jag och skriver och väntar samtidigt på ”den där telefonsignalen” från storebror. Jag gissar att han är så upptagen med sina tankar och undringar att han glömt mig på vägen. Kan det vara så att han - just nu - fått ett meddelande från sjukhuset att han kan kalla sig ”morfar”? Jag vet ännu inte. Och ringa honom så här dags, klockan 03.55, är väl inte så där lämpligt. Eller hur?! Tänk om jag väcker honom. Oroar lite till och med. Det är ju inte säkert att den lilla (det är en dotterdotter på väg) är beredd att lämna sitt trygga bo! Det är ju pandemi utanför. Med en förskräcklig fröken Corona. Så vad gör hon då? Stannar kvar så klart. Hon låter sin mamma sova lite till, låter morfar snarka medan gamlefarbror undrar. Så kan det gå till när det är ”väntans tider”...

PS. Mobilsamtal till storebror Magnus klockan 06.22:
"Hej Magnus, har Du blivit morfar ännu? Jag bevakade min mobil fram till klockan 04.16 sedan somnade jag. Ring och berätta!
hälsar gamlefarbror Bengt :-))"

"Hallå där, Bengt. Min dotter-dotter kom klockan 10.30."

 

Bildtext: Som ”nolla” är det lätt att känna sig lite ”splittrad” och ”kluven”, ungefär som ett träd som är på ”fall”. 

Att vara ”nolla” är bäst - (Tankar för dagen 25/4)

På min tid, för länge, länge sedan strävade alla barn och ungdomar efter ett "A". Man skulle säkert säga att ett sådant var bra att ha. Och lika säkert ansågs en "nolla" inte vara värd någonting alls. Nix pix!
Men redan 1901 särskilde man "nollor" från "A". I detta fall gällde det blodgrupper. Det finns en blodgrupp som heter "A", en annan heter "B". Ytterligare, en tredje blodgrupp hittades och den fick namnet "AB". Så långt var det mycket logiskt och lätthittade namn. Det fanns vissa likheter med dessa blodgrupper. På blodcellens yta finns en sockermolekyl och den skiljer sig något mellan dessa tre. Till sist så hittades en 4:e och sista blodgrupp som var annorlunda, den saknade den där sockermolekylen på sitt cellmembran. Så den fick bli en "nolla" (O). Han som forskade så fantastiskt väl fick nobelpriset 1930.
Nu, 2021, forskar vetenskapen och medicinen i dessa blodgrupper i samband med smittorisken för att drabbas av fröken Coronas ogillande (eller gillande = hon tränger sig tydligen på de hon gillar, som vissa kvinnor gör!). Nåväl - den person som har blodgrupp "A" upplevs tydligtvis som attraktiv av fröken Corona och träffar henne riktigt snabbt. Smittan är ett faktum! Men med den person som är en "nolla" råder omvänt förhållande! Denne man eller kvinna ratas av fröken Corona. Och kan känna sig lite, lite säkrare. Förvisso säger forskaren som sett säkerhetsskillnaderna mellan dessa blodgrupper att man fortfarande måste iaktta ALLA säkerhetsföreskrifter för pandemin. Så det så! Menändå... Kul för den som är en "nolla". Nu kan Du sträcka på dig och kosta på ett "YES, YES, YES"!
Den ultimata kombinationen är att vara "nolla" (O) och kvinna. SAMTIDIGT! För Du vet väl att fröken Corona har lättare att "ta kål på" män än kvinnor. Mer män dör via fröken Corona jämfört med kvinnor. Jag säger GRATTIS till alla kvinnor, särskilt de som har blodgrupp O.



Kärleken är blind (Tankar för dagen 24/4)

"Kärleken är blind - var finns ledarhunden?"  Är mina tankar för dagen, lördagen den 24/4. När man ser någon som är blind, ser man också blindkäppen och ledarhunden.
Men när Du ser någon som är kär - var är då ”blindkäppen” och ”ledarhunden”. Kan det vara din bäste vän som fungerar som ”den vita käppen” och goda vänner som leder dig i de rätta spåren så att du slipper snubbla när ”hon/han” dyker upp.
Ett mycket sett program på TV heter: ”Gift vid första ögonkastet”. De som ska gifta sig har aldrig sett sin käresta förrän de båda står där mittemot prästen och förväntas uttala sitt ”JA” båda två. Innan dess har den bästa vännen och vännerna försökt att lotsa och leda sin vän rätt i sina tankegångar. Utan att snubbla (slå sig mentalt). Och det är inte enkelt. För vem gifter sig först och bekantar sig sedan? Inte jag i varje fall. Jag vill bli påverkad av kärleken. Och att bli blind är väl ett sätt att känna av kärlekens mäktiga kraft...


En gång för länge sen - (Tankar för dagen 23/4) 
 
Min mamma ville ha en födelsedagspresent, men inte vilken som helst. Hon hade redan fått ett barn, min storebror Magnus (som också betyder ”den store"). Men nu ville hon få en till, kanske rent av på sin födelsedag 23/4!
Sålunda planerade hon, kollade sin almanack, men ändå missade hon med en dag. Du vet ju att brevbäraren också kallas för en "trappsnigel". Jag dök upp först dagen därpå men mamma var inte ledsen för det. Jag fick ju namnet Bengt som betyder "den välsignade" (på latin Benedictus).
Så nu gäller det att göra allting rätt. Hur skulle det se ut att göra fel och samtidigt vara välsignad? Jag gör som storebror, jag gör tavlor. Magnus tavlor hänger på väggen. Det gör inte mina... 


Nu VET jag - (Tankar för dagen 22/4)

Nu är jag vaccinerad med Pfizer/BioNTechs medicin och inväntar alla bivärkningarna (12 stycken). Vilka är då dessa: Överst på min informationslapp från min vårdcentral står det: "Svullnad i underarmen". Därefter "huvudvärk". På en god 3:e plats kommer "illamående". Därefter: "kräkningar, muskelvärk, ledvärk och stelhet". Den bivärkan som jag trodde var vanligast dyker först upp på 8:e plats: "smärta och svullnad vid injektionsstället". Slutligen kommer: "känner mig väldigt trött (det gör jag faktiskt ofta), frossa och feber".
Förvisso finns det en 13:e bivärkning och får Du den så är det det sista som händer i ditt liv. Det är alltså den dödliga bivärkan. När jag läst igenom denna informations-lapp så hade de obligatoriska 15 minuterna passerat (det som kan hända då är väl att patienten "rasar ihop på golvet" och sedan få åka till bårhuset. Men jag överlevde (verkar det som) och jag törs röra mig ut från vårdcentralen. Ut till friheten. Nästa spruta, nummer 2, inträffar om 6 veckor, onsdagen den 9:e juni klockan 13.55.
Nu gäller det att vänja sig vid den nya situationen. Risken att få stryk av fröken Corona är fortfarande 100 %, 2 veckor efter 1:a vaccinationen har risken krympt till "läskiga" 70 %. Men när jag fått vaccination nr. 2 ser det betydligt ljusare ut, i varje fall omkring den 23:e juni. Midsommarafton blir en skön upplevelse. Ja, åtminstone ganska trevlig. För då kan fröken Corona "bara" fånga mig med 20 % chans. Allt enligt 113 13 och Socialstyrelsen och alla andra "förstå-sig-på:are". Någon 100 %-ig säkerhet ges ej. Inte i detta livet. Fast, å andra sidan, så försvinner dessa problem i kremeringen. Nu vet Du - också!

Foto: Sören Turesson



HJÄLP! eller HEJA! - (Tankar för dagen 21/4)

 
Idag - 21/4 - klockan 15.35 ska jag vaccineras med det dödligaste coronavaccin som skapats. Det är Pfizer/BioNTechs vaccin. Och då kan man jämföra den med det "utskällda" vaccin som nu kasseras överallt - AstarZenecas. 
Bakgrunden till mitt "idiotiska" val är att jag redan varit inlagd på sjukhus och behandlats för blodpropp/lungeboli. Två gånger. Min husläkare har varnat mig och sagt: "Du får inte skaffa dig blodpropp en tredje gång - för då åker Du på en propp, den allra sista". När jag besökte Läkemedelsverkets Hemsida för allra (sista?) gången så varnade de mig för att välja AstraZeneca eftersom personer som har blodproblem ska undvika detta vaccin (även om Pfizers/BioNTechs vaccin är mer än 15 gånger så farligt).  Så jag bryter "tystnaden" i mitt skrivande med detta upprop "HEJA!" eller "HJÄLP!" och undrar själv vad min kropp ska säga sisådär klockan 15.36 när vaccinet hälsar på. Blir det då "HEJA!" eller "HJÄLP!"? Vi får välan se... 


Att tala har sin tid, Att tiga har sin tid - (Tankar för dagen 20/4)

Ord kan skapa förståelse, de kan vara just det som får en relation ”på fötter”. Samtidigt kan också ord ha samma sprängkraft som ett frö och förstöra all kärlek mellan två.
Ord är som händer som smeker, som lindrar, som uttrycker kärlek. Det är så jag vill använda ”ordet” när det är dags att tala. Få berätta hur mycket jag älskar Dej, hur mycket Du betyder för just mig. Att tiga finns det också tid för. När Du vill att någon ska få vara ifred, vila, och sedan kunna möta dig igen. Dessa båda sätt är en del av en konversation, en kommunikation, där målet måste vara förståelse och respekt. Men den tiden som gäller ”tiga” tar också slut någon gång. Jag önskar den tiden är nu. Ja just nu! För nu vill jag tiga och höra Dej tala. Om oss och framtiden, den som vi har framför oss.


Vara verkligt vinglig, vilsen - (Tankar för dagen 19/4)

Nu när det är pandemi, nu när fröken Corona håller piskan och dirigerar - då känner jag mig verkligen vinglig och vilsen. Tre riktiga ”ve” som fört mig långt in i garderoben.
Men all den stund alla andra lider, sitter i samma ”båt” - ja då känns det uthärdligt. Det är faktiskt så att den allmänna empatin ger oss en ”vi-känsla” som inte går av för hackor! Vi har börjat stötta varandra. Främlingar möts på promenader, tilltalar varandra och tilltalas av orden och mötet. Det känns som en ”kram” men inte på riktigt.
Men när pandemin ebbat ut och fröken Corona stuckit sin kos - då frågar jag mig själv: ”Vem får kramen?”. Den som just nu upplever sig verkligt vinglig, vilsen - är det den som kommer att få den/de efterlängtade kramarna? Eller inte?!
Frågan är delikat. Att veta att någon bryr sig. Att få bekräftelse via en kram - det är jättestort!
Det kan vara så stort att det betyder skillnaden på att vilja leva eller vilja dö. För om Du inte får ”den där efterlängtade kramen” från en viss person eller åtminstone från någon - vad är då livet värt???


Surpuppe-Stämning - (Tankar för dagen 18/4)

Alla gör misstag. Ingen är fullkomlig! För vissa är dessa ord självklara - men bara då det gäller alla andra! Chocken kommer när någon påpekar: "Det där var inte så bra gjort"! Det är väl då det börjar bli en så kallad "surpuppe-stämning" i rummet. Och den stämningen stannar kvar tills alla i rummet börjar inse att "alla gör misstag". Detta uppvaknande kan hela många relationer om alla - inklusive den fullkomlige/full-
komliga" - erkänner detta mänskliga faktum.
Det är nu det avgörs. Skulle alla i rummet inse att vi alla sitter "i samma båt" - då har något magiskt skett. Och samarbetet kan börja utan några elaka baktankar. Vi börjar se ett gemyt. Och en "vi-känsla" blomma.
Jag fick höra talas om detta begrepp: "Surpuppe-Stämning" på ett Zoom-möte igår. Jag var inbjuden att lyssna men inte delta. Varför? Därför att jag är en person som gör misstag. Faktiskt flera. Men i denna grupp var det troligen ingen som gjort något misstag?! De pratade. Jag lyssnade. De hade sin bild synlig. Bara mitt namn var synligt. Så är det att leva i en värld av fullkomlighet. Märk väl: "Det var en av deltagarna som myntade ordet "Surpuppe-stämning". Inte jag. Allt som rymdes i mitt sinne var: "Kanske inser de att "ingen är fullkomlig". Så jag väntar. Bidar min tid. Väntan har pågått mer än ett år, nästan två år. Så det gäller att vara uthållig. Jag uprepar mitt mantra, gång på gång: "Alla gör misstag. Ingen är fullkomlig".  Men när ska gruppen inse samma sak? Jag har inte en aning...

Bildtext
Finns förståelsen längre fram, i slutet av bron, på andra sidan? Jag ska ta mig "över" och undersöka!
Foto: Bengt Malmsten


Hud-Hunger - (Tankar för dagen 17/4)

När det gäller avstånd mellan mig och dig, mellan alla oss är det minst 2 meter det gäller. Då kan Du och jag vara säkra på att fröken Corona håller sig borta.
Det finns ett begrepp som heter ”proxemik”. Detta ord beskriver svenskens behov av eget avstånd. Innan pandemin, innan fröken Coronas tidevarv, var detta avstånd cirka 3 meter. När någon får komma så nära som 1 1/2 meter så betyder det att vänskap knutits. Skulle samma ”någon” få komma 1/2 meter ifrån en viss person är det dags att ”stänga dörren och dra ner rullgardinen”. Då blommar kärleken. Den amerikanska författaren Susanne Sonntag, som besökte Sverige på 1970-talet upplevde att svenskarna var mycket besvärade av nya obekanta. Hon insåg att det var 3 meter som gällde, åtminstone från dag 1.

Men nu har det gått mer än ett år sedan vi var mycket nära varann - nu är det minst 2 meter som gäller. Vad kommer då att hända när fröken Corona försvinner och pandemin tar slut? Kommer vi då att omvärdera våra säkerhetsavstånd i Sverige? Kanske blir det kramar, på en gång? Jag gissar att många redan har drabbats av Hud-Hunger (= gigantiska krambehov). Jag är en av dessa...

 

Vilken är världens allra bästa ansiktskräm? - (Tankar för dagen 16/4)

Titta in i badrumsskåpet hos vilken kvinna (och man) som helst och Du ska finna dyrbara och exklusiva ansiktskrämer. För alla vill givetvis se vackra ut och då får gärna kosta lite extra. Där finns säkert anti-age krämer, nattkräm av olika slag och skönhetskrämer som ska ge lyster. Och märkena varierar så klart, men de allra flesta är dyra, svindyra. Skulle de säljas per kilo så skulle priset vara från 1000 kr och uppåt. Så, en liten burk på 200 gram kan kosta runt 800 kr. För de heter troligen Clinique och Lancome. Eller kanske Sensai Ultimate, the cream som kostar 6 779 kr för 40 ml. (vill Du köpa samma produkt i butik så blir det så klart lite dyrare!). Månadskostnaden är riktigt stor för den som vill vara vacker. Vissa betalar ungefär 1 500 kr/månad för att få den uppmärksamheten. Med tanke på denna exklusiva och svindlande bransch där den dyraste skönhetskrämen till och med är dyrare än guld så har SVT gjort en undersökande programserie som heter ”Hud”. Där testar ett antal män och kvinnor dessa dyrbarheter för att ta reda på vilken som är  världens allra bästa ansiktskräm. Programmet finns nu att se på SVT. Som en motvikt till de dyra krämerna hade forskarna en placebo-kräm. Så försökspersonerna smorde in halva ansiktet med dyr kräm och den andra med en placebo-kräm (mycket billig ansiktskräm). Före denna 8 veckors behandling fotograferades ansiktena för att se på eventuella positiva skillnader efter avslutat test. Och resultatet överraskade verkligen. Det var inte de dyra krämerna som vann utan den billiga placebo-krämen, som är en mycket fuktig och fyllig kräm. Den heter ”Nivea” och har funnits på marknaden sedan 1911. Priset är mycket lågt jämfört med alla de andra skönhetsprodukterna. En burk Nivea (400 ml) kostar i butik 50 kr. Skulle det vara för dyrt så kan Du hitta samma billiga kräm för 45 kronor på ”nätet”. Då sparar Du åtskilliga slantar och månadsavgiften kanske bara blir en hundralapp. Och betänk: Denna kräm är världens bästa anti-age kräm! 

 

När ses vi igen? - (Tankar för dagen 15/4)

Det dröjer, det dröjer.  När ses vi igen, min vän? En berättigad fråga i dessa pandemins tider, när fröken Corona vill bestämma precis allting. Och 1:a vaccinationen väntar fortfarande på mig. Någon berättade: ”Du har ett starkt skydd av din 1:a vaccination efter 2 veckor”. Enligt alla rapporter i massmedia så infinner sig den ultimata tryggheten tre (3) veckor efter den 2:a vaccinationen - när den nu inträffar. Kanske någongång 2022. Vi i Sverige har ju upprepade gånger fått höra rykten om inställda leveranser av vaccin. Så på frågan: ”När ses vi igen, min vän?” har jag inget färdigt svar. Allt jag kan säga är: ”Snart, hoppas jag!” (men verkligheten vill inte riktigt samma sak, tyvärr!).


Du själv är det största hindret - (Tankar för dagen 14/4)

Det finns många sanningar och en av dem är just denna: ”Du själv är det största hindret”!
Detta fenomen inträffar när Du vet vad Du bör göra men sen inte gör
det!!
Du själv kan alltså göra skillnad om ska nå målet eller inte.


Svart och vitt är olika - (Tankar för dagen 13/4)

Självklart är ”svart” och ”vitt” olika - de är varandras motsatser. Men lagen är densamma om Du är ”svart” eller ”vit”. Behandlingen av svarta och vita människor ska INTE vara varandras motsatser. Aldrig någonsin!
Detta synsätt gäller tyvärr i Minneapolis i USA. För ett brott så ringa som att betala med en falsk 20-dollar sedel kvävdes en svart man i just Minneapolis. Samma sak hände igår. En polisman sköt en svart man till döds i Minneapolis. Polismannen sa att han hade tänkt använda sin elpistol men valde istället sitt tjänstevapen och dödade den svarte mannen. Jag ställer mig automatiskt frågan: ”Har poliserna två vapen för att oskadliggöra vita med elpistolen och döda svarta med tjänstevapnet?” Frågan är naturlig. Och jag hoppas innerligt att svaret är ”NEJ!”



Så repareras ett hjärta med självsprickor - (Tankar för dagen 12/4)

Hur man helar ett sprucket hjärta är verkligen svårt.
Men ändå har det skett upprepade gånger. Få finner sitt ”livs kärlek”. Och den som gör det önskar - av hela sitt hjärta - att kärleken ska bestå.
Sprickan eller självsprickorna i hjärtat syns när förhållandet dör. Då uppstår smärtan. Då visar sig sorgen. Och precis allt känns hopplöst. Om kommunikationen upphört så saknas ju också möjlighet att reparera det som gått snett, få förlåtelse och ge nya löften. Då återstår en längre självläkning. Det är då Du MÅSTE fokusera på allt annat än den kärlek som försvann. Du behöver bygga upp självkänslan. Få bekräftelse från dina vänner att ”Du duger”. Den som lyder råd är vis sägs det. Och det är precis detta som är viktigt.
Att läsa, resa, träffa vänner leder dina tankar - förhoppningsvis - på nya spår. Sedan, sakta, sakta, reser Du dig mentalt. Vissa kloka människor har sagt att det tar allt från ett halvt år till 2-3 år att reparera sitt hjärta från dessa självsprickor som en förlorad innerlig kärlek kan åstadkomma.
Det enda som kan förändra bilden och påskynda läkningen är om ”den verkliga kärleken” visar sig och omfamnar dig. Men detta får inte ske för tidigt. Säkert behöver Du meditera över det som bidrog till att han/hon lämnade dig. Om Du kan identifiera dessa orsaker så har Du mycket större chanser att lyckas nästa gång som kärleken visar sig för dig och ”bjuder upp till dans”.


Finns det någon huskur mot torra händer? - (Tankar för dagen) - 11/4

Svaret på den frågan är ”JA!”
Det finns 6 ”JA”. Dessa är: Olivolja, Kokosolja. Havre & Honung, Apelsin & Honung, Bananer och Naturell yoghurt & Honung. Det är alltså lätt att hitta hjälp för torra händer. Det mesta finns redan i hemmet. Du smörjer in händerna med dessa ingredienser och låt dessa sitta kvar i minst 15 minuter. Upplevs det kladdigt sätter Du bara på dig ett par bomullshandskar. Som Du ser så är honung väldigt användbart eftersom den är antiinflammatorisk och den gör huden mjukare. Tänk på att bananerna som Du använder ska vara riktigt bruna (gamla). När behandlingen ska avslutas tvättar Du dig med vanligt kranvatten - men denna gång utan någon tvål. Det räcker att behandla händerna med Yoghurt & Honung 2 gånger/vecka. Min gode vän herr Henkel har ytterligare ett tips om hur Du ska göra för att slippa få "torra händer" med självsprickor! Han sa till mig så här: "Det är "bara" att sluta tvätta sig om händerna! Visst är det enkelt?! Och då kan Du istället äta upp bananerna och dricka upp apelsinjuicen!!
Sen frågade han mig: "Hur många gånger tvättare Du dig varje dag? Jag svarade: 34-35 gånger/dag. 
"OJojoj" sa Henkel. Om Du gör som jag säger så sparar Du en massa pengar på all tvål Du måste köpa..

Jag svarade då att jag vill slippa få kontakt med fröken Corona. Och sen tillade jag att mina råd var bättre. Slippa bli sjuk i covid-19 och samtidigt  återställa mina händer i ursprungligt skick. Med mina 6 råd har dina självsprickor läkt och händerna känns som nya. Men ett hjärta med självsprickor lagas på ett helt annat sätt. 


Dagen som försvann... - (Tankar för dagen 10/4)

Känner Du igen dig på denna beskrivning: "Hela mitt sinne var fyllt med tankar, drömmar och idèer". Allt sådant kan blockera och hindra ditt skrivande. Det blir ingen "dagens dikt" och inte heller några "tankar för dagen".Just detta hände mig. Var och varannan sekund tittade jag in på sajten Poeter.se för att räkna hur många som besökt mig denna dag, 10/4. Mitt mål var och är 100 000 läsningar. Just denna dag hade jag inte lyckatrs "skrapa ihop" mer än futtiga 84 000 ungefär. 
Så jag grubblade vidare på denna tanke - hur skapas den mest uppseendeväckande texten som bara "måste" läsas. Ju längre jag funderade på denna kvistiga fråga så tickade klockan på och resultatet var att det så småningom blev den 11/4. Och då satte jag mig ner mittemot TV:n och såg ett program om "Hud". Som Du redan läst så fick jag ihop "tankar för dagen". Inspirationen flödar inte ohämmat inom mig. Yttre stimuli mottages tacksamt!
 

Kvinnans skönhet är en tidsfråga (Tankar för dagen 9/4)

Många är de kvinnor som betraktar sig själva som gudinnor och män som något ”katten släpat in”. Med andra ord - de där mänskliga känslorna som empati, vänlighet och respekt är inte framträdande. Istället så är skickligheten att lägga make-up proffsig.
Samma sak gäller förmåga att kombinera färger, former och klädstilar. De är korta i tonen, håller distans och ringaktar männen. Naturligtvis inte alla, men merparten. Sedan kommer den stunden, saken gäller ”tidsfrågan” då kvinnlig fägring försvinner och blickarna med den. 
Då är det så dags att putsa på ”den inre människan” - men nästan för sent.
Dagens tanke - till de vackra kvinnorna (det gäller faktiskt männen också!) - gör Dej vacker både utanpå men ännu mer inuti. För det är hur Du ser ut inuti som avgör om Du ska bli en synvilla eller något bestående fint.
Både kvinnor och män ska visa kärlek, empati och omtänksamhet - oavsett ålder! Då kan de kallas vackra.


Rapport från ett par vandringskängor - (Tankar för dagen 8/4)

"Vi är ur gängorna" rapporterade vandringskängorna när intervjun startade. "Vi tvingas upp i ottan, redan klockan 05.12!" Det hördes på långt håll att ingen av dem var på gott humör. Man kunde dessutom se på utsidan av kängorna att det fanns all orsak att "vara ur gängorna". De såg slitna ut. Intorkade av lervällingen utanför. Att tvingas ut i kylan - i ur och skur - är ingen tacksam uppgift. Och morgonpromenad de gick skulle hellre liknas vid en straffmarsch eftersom den pågick mer än två timmar!
Vi har föreslagit vår husbonde och tillika slavdrivare att välja tofflorna eller sandalerna som omväxling men detta förslag har han inte alls nappat på, rapporterar Mr. Right (högerskon). I så fall hade han säkert uppskattat oss som sina partners på ett annat sätt. "Vi är trygga att ha med sig när kylan gör sig påmind" inflikar Mr. Left (vänsterskon). "Men den gubben gick inte" klagade herrarna Right och Left. "Vi kämpar på och går så gott vi kan" sade de unisont.
Tilläggas ska - för ordningens skull - att denne ägare och slavdrivare har hotat herrarna med att "slänga dem i soporna" om klagandet fortsätter. "Då köper jag bara ett nytt par vandringskängor" lär han ha sagt.
"Jag tycker ni ska testa lite civil olydnad", sa då intervjuaren. 
"Det är taget" sa Mr. Left, den mer snabbtänkte av de två kängorna. "Jag tycker vi knyter var sin kärringknut på våra skosnören" tillade han. "Så får vi stanna hemma i värmen".
"OK" svarade Mr Right, "men vi måste akta oss så att vi inte hamnar i soporna. Kom ihåg att vår husbonde har ett uruselt morgonhumör! Om vi istället sköter oss väl så är det mycket smartare", avslutade mr. Right (som alltid ville ha rätt till sista ordet).  


Kylskåpet ryter till!
 - (Tankar för dagen 7/4)

Låt mig först presentera mig. Jag heter Elektro Lux men kallas av min hyresvärd för ”Lyx”. Kanske beror det på att jag ibland innehåller lyxiga matvaror, tillika goda drycker.
Då förvandlas man - som jag - till Iyx i tillvaron.
I dessa hysteriska tider - när pandemin och fröknarna Corona tvingat alla folk på knä - behövs jag och alla andra i släkten. Just nu känner jag mig kraftigt överviktig. Alla utrymmen har tagits till vara - men ändå stoppar de in mer mat och dryck i mig. Omsättningen är inte heller den bästa.
Arla mjölk 3% "bäst före 8 april 2021":  "Drick mig annars blir jag sur". Du kan väl läsa. Greveosten: "Här har man gjort sig och till lagrat sig i 12 månader och så blir man bortglömd". Ratad för en löjlig färskost med smak av chili. Vad är det för modernt skit! 
Vi mejerivaror har det inte så värst roligt, vi heller. Det har kommit in ett gäng grönsaker som "skuffat" upp oss mot högra insidan, Och det är så trångt att man knappt kan andas. 
Många gånger - särskilt kvällstid - inspekteras mitt innehåll och med ett antal tunga suckar stänger de dörren om mig igen. Jag tycker mig höra olika varianter på uttrycket ”vi blir bara tjockare om vi äter så här sent!” Sen stängs kylskåpsdörren och öppnas först någon gång vid 10-tiden på morgonen. Jag önskar jag kunde tala. Om det vore möjligt skulle jag ropa: ”Glöm inte maten längst in i skåpet, jag vill inte lukta illa!
När väl dagen börjat är det ”open house” här i kylskåpet. Då plockas det ut massor med saker. Det blir ett ständigt mumsande och glufsande tills kvällen dyker tillsammans med samvetet.


 

När  någon tror på ett "NEJ!" - (Tankar för dagen 6/4)

Du har säkert både hört och läst att många brottslingar säger "NEJ" när de anklagas för något. De blånekar. Men blir de trodda? Om de har en skicklig advokat som verkligen angagerar sig. Då backar både domstolen och åklagaren. Skulle båda anklagade vara beskyllda för "mord" men påstår att det "var den andre" som utförsde dådet - då kan ibland domstolen fria båda. För det heter ju att man ska "hellre fria än fälla".  
Skulle den som säger "NEJ" vara en anklagad som som saknar "stjärnadvokat" då är läget helt annorlunda. Då dömer domstolen dig. Strängt. Hårt. Och obevekligt. Skulle Du dessutom vara "färgad" då ligger Du riktigt illa till. Tänk: "George Floyd" som åkte fast för att han använt en falsk 20-dollarsedel i sin matbutik. Han dödades direkt. Här behövdes ingen domstol. Polisen dömde honom till lagens strängaste straff: "döden"!


 

Att bli författare - (Tankar för dagen 5/4)

Någon har sagt att författandet, tillika skrivandet av en bok, består av 10 % inspiration och 90 %,transpiration. Det är alltså riktigt svettigt att få till det som författare.
Åter en annan person har uttryckt sig så här: "Bestäm en viss tid varje dag" (är Du lite äldre så kan Du nöja dig med 5 dagar/vecka). Den tiden är "helig" och får endast användas till skrivandet. Tänka får Du göra samtidigt. På så vis så tillryggalägger Du sida för sida i din bok och blir klar "någongång".
Att få ihop en bra story och en bra dialog är inte alldeles enkelt. En viss författare tipsade mig om att läsa andra författares böcker och inspireras av deras idéer och upplägg. Behövs det ytterligare vägledning så kan Du ta dina vänner och bekanta till hjälp. Använd dig av högläsning. Då hör åtminstone Du själv om din text har "flyt" och innehåll. Märker Du att den Du läser för inte somnar utan kommenterar din text på ett konstruktivt sätt - ja då är Du någonting "stort på spåren".
Vill Du få lite underhållning - så finns det sajten som heter "www.bengtmalmsten.se". Sajten har EN författare/poet/skrivare knuten till sig. Om har han tid - och Du skrivit någon rubrik som väcker intresse - så kan Du räkna med spontana infall och råd. Så Du behöver inte "hitta på" något märkvärdigt för att bli kontaktad. Allt det Du skriver på denna sajt kan läsas av denne mäster-författare/poet/skrivare. Och en intresseväckande rubrik är vad som behövs för att bli synlig. På den här sajten finns det som sagt en mycket sympatisk skribent (Bengt). Så en romantisk, innerlig, rubrik, är min rekommendation. Den fångar hans ögon. Och kanske han hjärta också.
Livet som författare (eller som i mitt fall - förfuskare) är verkligen "en dans på rosor". För Du vet väl att rosor också har taggar?! Du kan behöva köpa en hel del plåster innan det där "million-dollar-kontraktet" ligger framför dig för påskrift.

Morgondagens "tankar för dagen" kan Du alltså läsa på www.bengtmalmsten.se
Välkommen att hälsa på!! Det bjuds på god underhållning, var så säker!!

Innehåll:

(6/5)
 I "Lilla fröken Coronas" tidevarv
(5/5) När regnet smattrar på taket...
(4/5) Värmen väntar, ”runt hörnet”!
(3/5) På promenad i naturens skafferi
(2/5) April hälsar på i maj månad
(1/5)  Sköna maj, välkommen!
(30/4) När snacklusten blir påträngande
(29/4) Vet Du vad som händer ”imorgon”?
(28/4) Snart är Du inte längre...
(27/4) Vinnarskallar
(26/4) Jag ska bli gamle-farbror
(25/4) Att vara ”nolla” är bäst
(24/4) Kärleken är blind
(23/4) En gång för länge sen
(22/4) Nu VET jag
(21/4) HJÄLP! eller HEJA!
(20/4) Att tala har sin tid, Att tiga har sin tid
(19/4) Vara verkligt vinglig, vilsen 
(18/4) Surpuppe-Stämning
(17/4) Hud-Hunger
(16/4) Vilken är världens allra bästa ansikts-kräm?
(15/4) När ses vi igen?
(14/4) Du själv är det största hindret
(13/4) Svart och vitt är olika
(12/4) Så repareras ett hjärta med själv-sprickor
(11/4) Finns det någon huskur mot torra händer?
(10/4) Dagen som försvann...
(9/4) Kvinnans skönhet är en tidsfråga
(8/4) Rapport från ett par vandrings-kängor
(7/4) Kylskåpet ryter till!
(6/4) När  någon tror på ett "NEJ!
(5/4) Att bli författare